Läste nyligen i en av våra ”stora” kvällstidningar om en politiker som var redo att TA makten. Rubriken fick mina ögonbryn att fara upp några extra gånger, för är det inte så, att, TA makt har nästan blivit omöjligt.

Människan har blivit för smart, det är svårt att bedra henne och hon markerar sin ståndpunkt när någon eller några försöker TA makt, i den politiska världen är det ingen skillnad. Skillnad som finns är att politiken inte har kundanpassats lika mycket som den värld företag lever i. Något jag personligen tycker blir uppenbart i debatter, maken till barnsligt pajkastande är svårt att finna i t.ex. affärsvärlden.

En politiker är en människa precis som du och jag, det är viktigt att vi förstår att politiker styrs och drivs av exakt samma förutsättningar som du och jag, med det menas att deras grundläggande behov är lika med våra. En politiker behöver också äta, dricka, sova, skita och hålla värmen för att överleva.

Idag FÅR den makt som förfogar över unika kunskaper och/eller agerande. Både medborgare, medarbetare och kunder GER ett förtroende som kan kallas makt. Makt GES till att utföra och/eller genomföra det som skall göras. Missbrukas förtroendet är det tack och god natt, makten eller förtroendet fråntas oftast med omedelbar verkan.

Att balansera ett förtroende som tilldelats är en svår balansgång. Bevis på det är alla såkallade skandaler som tvingar bort människor från sina uppdrag. Tydligast blir kanske dessa avgångar inom politiken. Politiker lever i den värld där media älskar att existera och belysa agerandet hos politiker.

Skulle vilja hänvisa alla politiker till mitt individuella livsmantra ”ger du så får du…” ett hjälpmedel till den som önskar utveckla och skapa mening. Tycker väldigt ofta att man hör politiker prata om ”ge och ta” istället för ”ge och få”. Tänk om att byta ut ett ord gör hela skillnaden, kan det vara så enkelt att förbättra världen?

Mvh

Trots ökad kunskap kvarstår några av de största gåtorna:

-

Hur uppstår elektriska impulser i nervcellerna och hur kan de omvandlas till känslor som sorg, hunger, glädje, längtan och lycka? Vad är i själva verket medvetande eller instinkter som t.ex. kamp, flykt, äta och para sig?

-

Frågor som vetenskapen fortsatt kämpar med att förstå. Sinusknutan driver hjärtat men hur uppstår elektriska impulserna? Vetenskapen menar att den har sin rot i hjärnan, att ett hjärncentrum skapar denna elektricitet. Med hjälp av olika mätinstrument kan vetenskapen se förhöjd aktivitet av strömimpulser från hjärnan i det hjärnområde nervceller styr funktioner, men hur skapas energin? 

-

Visste du att det finns berättelser om mänsklig ”självantändning” eller brand i nervsystemet vid utövande av t.ex. yoga, meditation, frigörande andning och qigong. Värst drabbade upplever en brand i nervsystemet, som börjar i ryggraden, berättelser om mänsklig självantändning som ingen kunnat ge en logisk förklaring till, berättelser som vittnar om oerhörda krafter. 

-

Vi vet att föda ger oss energi och att när elektriciteten är slut är vi formellt döda, så vilka möjligheter har vi själva att styra? Vårt agerande är en konsekvens av att hjärnan skickar strömimpulser i våra nervtrådar till den funktion som efterfrågats. Vår kropp är ett redskap, hjärna och nervsystem är elektriska komponenter och ledningssystem som får den att röra sig och arbeta. 

-

Hur vi väljer att agera styrs av det som går under betäckningen ”jaget”. Jagets vilja styr! Det är vad du vill som styr vilka signaler den intelligenta människan skickar mellan sina synapser. Vad du/vi vill är vad synapserna gör för oss, skickar styrda signalerna enligt instruktioner från vårt intelligenta jag och det ger oss mentala upplevelser. 

-

Djurisk själviskhet har inte evolution fått ur människan ännu. Människan vi ser nu är en som försöker avlägsna de djuriska sidorna och utveckla intelligens- och känsloenergi i sitt tankeliv, osjälvisk humaniserad intelligens vilket är motsatsen till fiendskap, hat, krig osv. Dessa kan klassas som kärleksfulla människor. 

-

Kärlek och rädsla är våra starkaste (och kanske enda) drivkrafter. Blir vi fler som tränar våra synapser att hantera dessa drivkrafter kan vi ha den framtid tillsammans många söker efter just nu, det är min personliga intuition. 

-

Mvh

Thomas ”T1” Romlin

-

Ps med intuitionen kan man uppleva företeelser av naturens inneboende struktur m.m. bortom tid och rum, mer om det i nästa inlägg.

Inlägg på http://naringsdepartementet.ning.com/

Hej

Tänkte med detta inlägg försöka belysa, möjligen inspirerar och i bästa fall motivera beträffande vägen från dialogen till handling.

Kanske mina förväntningar är högt ställda men om vi höjer ribban och förväntningarna kanske vi snabbare får kreativa näringar som kommersialiseras dvs. konkreta resultat.

Vilka problem beskrivs…

-         Åldrande befolkning?

-         Brist på kunskap?

-         Hårdvara, Mjukvara, Tjänst - Tjänst, Mjukvara, Hårdvara?

-         Patent, Säkerhet, Humankapital?

-         Kreativitet och näringar?

-         Glesbygd?

-         Stimulans?

Är ovan beskrivning ett problem eller en möjlighet att koppla ihop kompetenser i ”nya” konstellationer?

Läser vi ovan med andra glasögon kan vi utläsa en enorm kunskapsbas. Kan vi stimulera till lösningar i denna enorma kunskapsbas. Innovation i befintliga servicelösningar som breddar och kopplar ihop kunskaper leder troligen till det ingen förväntade sig.

Hur! [Koppla ihop = ledord]

Efter långa studier av komplexitet och kaos har vi just nu anlöpt innovationshamnen. Begrepp som värde [PARAM VALUETYPE = DATA|REF|OBJEKT], balans och tidslinjer är ovärderlig kunskap för den som vill sköta logistiken i innovationshamnen. Kunskaper vi kanske behöver förbättra eller förnya? Begreppen ligger till grund för vår vilja samt inspirerar och motiverande oss, lägger vi för ”lite” tid på att förstå eller försöka förstå.

Tolka mig rätt när jag påstår att detta forum är toppen men hade vi inte önskat lite mer delaktighet? Varför?

Inspiratörer som gjort hemläxan och inspirerar till rörelse är få. Det går åt enorma mängder tid, intresse och energi som vanligtvis ingen har bara till att finna lämpliga hamnar, en investering vi skulle få ut mycket av.

Personligen vill jag slå ett extra slag för ovan tre begrepp (värde, balans, tidslinjer) för alla som rör sig i innovationshamnen och verkligen vill. Koncentrera på dessa begrepp och vi kan lägga ut från hamnen och i bästa fall ha en kompassriktning att navigera efter.

För att detta inlägg inte skall bli en lång avhandling stannar jag här, vill egentligen nämna mer om min syn på begreppen men hoppas du ”tolkar” in positivt. Fortsätt gärna om du vill fråga, tillägga eller dra ifrån.

Ha en bra dag…

Mvh

Thomas Romlin / Credos.se

Avgörande vändpunkt?

Ordet kris härstammar från det GREKISKA ordet krisis och betyder avgörande vändpunkt! Grekland och nya krispaket skulle kunna bli en egen skojfrisk krönika, avstår från det denna gång. Istället några rader om ”avgörande vändpunkt” och intervallen för ”kriserna”.

Tiden mellan kriser minskar, intervallen blir kortare och kortare, vad beror det på? Vi skulle kunna drämma till med lånecirkus eller kreditmarknad, men är det hela sanningen?

Är EKONOMISK lycka eller LÄTTJA drivkraften? Pengar i sig brukar inte göra någon lycklig. Möjligen ger alla möjligheter vår hjärna tänker ut för pengarna den kemiska reaktionen vi kallar lycka för ett kort ögonblick. Andra får kemiska reaktionen rädsla vilken ofta leder till kemiska reaktionen olycka.

Behöver vi föra så djup dialog för att uppnå omvärdering, ger det insikter som visualiserar och förändra utvecklingen så absolut! Vi lever inte i en ordnad helhet vi har kontroll över och det får konsekvenser. Människans lättja har drivit fram innovationer som speedar upp tempot i utvecklingen. Till vilken nytta kan man fråga sig, vi hinner alla dö så varför så bråttom?

Valmöjligheter och förslag till utvägar på krisintervallen väljer vi själva, kanske vi bör förstå att samtal kommunikation och kontakt också ger kemiska reaktioner, helst innan klimat, miljö och ohälsor gör sitt inträda på RIKTIGT.

Att vara närvarande i samtiden och se vad som sker bör inte med automatik ge rätten att stoppa huvudet i sanden och låtsas att det regnar, vi stjälper bara oss själva. Vill vi uppleva skillnad bör vi eftersträva att vara den vän som vänner kan luta sig mot.

När vi hjärtligt skrattar och ler uppnår vi en våra två härskande kemiska reaktioner och den är positiv. Den andra kemiska reaktionen ger INTE lika angenäma stunder, du väljer själv.

Mvh

Thomas ”T1” Romlin

Minns du den gamla trygga principen?

-

A ledde ofelbart vidare till B som lika säkert resulterade i C. Jäst lades i degen som började svälla ställdes i ugnen och gräddades till bröd. Gruvan tömdes på malm som smältes till järn som förvandlades till tåg och bilar. Det var så vi byggde vårt välstånd.

-

Även vi konsulter kröp snällt in i den goa värmen. Först gjorde vi förstudien som följdes av faktainsamlandet vilket gav underlag för en analys som resulterade i slutsatser vilka sattes på pränt i den stora RAPPORTEN. En sak i taget i god ordning. 

-

Nu har den gamla mekanistiska verklighetsuppfattningen krackelerat. Alltfler upptäcker att den inte längre är till någon hjälp. När hela sekvensen tänkts och genomförts är lösningen redan föråldrad. 

-

Slutsatsen är enkel och smärtsam. ”Allt” måste göras på en gång i ett svåröverskådligt kaos. 

-

En störande insikt så klart på tvärs med allt vi lärt oss under generationer. Men å andra sidan kan vi intyga, att får bara tanken slå rot så känns det befriande, som att kliva in i en annan värld. 

-

När vi vänder på massor av stenar samtidigt avslöjar sig hela tiden nya oväntade kombinationsmöjligheter. 

-

När vi sätter samman team med helt olika kompetenser och temperament uppstår intressanta korsbefruktningar, vilka i sin tur resulterar i mycket skarpare belysning av den svårfångade verklighet vi har att förhålla oss till. En världsmästare på kundrelationer stimulerar en begåvad generalist, som kreerar överraskande framtidskoncept vilka öppnar ögonen på en skicklig webbutvecklare som upptäcker nya helheter vilket inspirerar en talangfull art director att påverka en CRM-expert att skapa annorlunda lojalitetsprogram...

-

Till råga på allt vinner vi tid. Oceaner av tid, tacka för att det känns befriande. Förneka inte att det här sättet att arbeta kan vara frustrerande, påfrestande och ibland chockerande, men för det mesta fruktansvärt roligt. Genom att attackera verkligheten så som den är kan vi vända den till vår fördel och hitta lösningar som fungerar. 

-

Känn dig välkommen till kaoset och framgång. 

T1

2008-12-10 skrev jag följande citat…

”Fordonsbranschen står inför stora strukturella förändringar. Ett stort antal kommer slås ut p.g.a. opassande kostymer. Leden kapas och fokus på logistiska partners ökar. Många i den traditionella bilhandeln vill eller vågar inte se vad som händer. Framtiden ligger i valfrihet för konsumenterna, ”time to market” och förmodligen det viktigaste, logistik.”

Nu är nu, och kartan har på mycket kort tid strukturerats om, ”svensk” personbilsindustri har nya ägare.

Hastigheten i förändringarna har troligen överträffat de flestas marknadsberäkningar. Tiden i förändringarna har dock följt det normala intervallet för affärs- avveckling/utveckling.

Vad händer nu?

Kunskap om kunden blir troligen det viktigaste utvecklingsområdena framöver. Betydelsen av att ha kunskap om kunders affärsprocesser och att koordinera dessa till en affärsmässig helhet ökar (Inverkan eller åverkan). För att upptäcka och se möjligheterna vid en ny affärslogik behövs förändring. En förändringsprocess med nya glasögon för nya synsätt och arbetssätt. De som lyckas kommer höja intjäningsförmågan via nya intäktskällor.

Det är inte utan att man blir lite sugen på att ge sig in i hetluften igen ;) har några idéer om hur framtiden ter sig.

Mvh

T1

Fick några utmanande frågor vid senaste föreläsningen, vad kommer vara drivkraften bakom framtida ”kriser” och när kommer de uppstå?

Kunde man svara exakt på dessa problemen skulle det aldrig bli några ”kriser”, eller? Hur gömmer man en elefant i en liten buske? Svar: man vägrar se den! Mycket av det vi upplever som kris har förutsagts såväl inifrån som utifrån berörda branscher. Ansvariga har trots det kört ner huvudet i sanden och vägrat ”se” vad som håller på att ske. Troligt är att flertalet sett bekymret men inte kunnat, vågat eller velat agera för att rätta till brister och fel, man har vägrat se elefanten.

Så tillbaks till frågorna, kan vi redan nu se vad som kan bli framtida kriser? För att ge svar bör vi bestämma vilken dimension vi avser, Sverige eller globalt. Ser vi på Sverige är elefanten ganska tydlig och många ser vad som håller på att ske, dock kan åtgärderna diskuteras om de är de rätta.

Sveriges största utmaning är konkurrens från utvecklingsländer, problem har börjat eskalera i en rasande fart även inom områden där vi trodde att vi satt säkert.

Varför blir det då så här och vad kan vi göra åt det?

Rädsla? Troligen! Vad är vi rädda för? Kan det vara så att vi har det för bra och av girighet vill vi inte släppa greppet om det vi har förrän det är för sent? Vi förlorar kampen med buller och bong och plötsligt har vi en kris! Kommer vi få kämpa med oss själva för att våga släppa greppet i ett tidigare skede samt ändra uppfattning om vad som är tryggt, bekvämt och värdefullt.

Konsekvenser just nu är att få företag vill växa, vi vill inte hamna i personliga kriser för att vi vågade riskera? Här uppstår en möjlighet, är det så att företagen inte vill växa eller är det riskerandet som är problemet. Hur höjer vi riskbenägenheten eller hur sänker vi risken? Svaren på dessa frågor är troligen lösningarna på problemen, kan svaret vara osäkerhetsreducering!

Metodik som ärlighet och tydlighet reducerar osäkerhet samt ger balanserad tillväxt i och till nya strukturer. Genom att medvetenhetsgöra hur lite vi vet om framtiden reduceras osäkerheten. Tydliga tidsramar konstruerade med kunskap om tid för utveckling och processer reducerar osäkerhet. Om vi villkorar tidsperspektiven för tillväxtsprocesser reducerar vi också osäkerhet.

För att inte riskera att framtida kriser iscensätts av handlingsförlamning eller försenat agerande bör vi nog bli duktigare på riskmedvetenhet samt osäkerhetsreducera med hjälp av kunskap om risker. När nästa kris uppstår kan ingen svara på men risken för att frekvensen ökar är uppenbar om vi inte blir duktigare på att tämja elefanter.

Mvh
T1

Vilken utveckling kan löntagaren förvänta sig av framtiden?

Löntagare känns som ett ganska förlegat ord, är det så att vi tager lön på dagens arbetsmarknad, en arbetsmarknad som befinner sig i stenhård konkurrens. Blir löntagande svårt att motivera i framtiden? Utvecklingen ser mer och mer ut att gå mot specialisering, inkomst får vi för att vi kan ge arbetsgivaren/beställaren något som eftersöks för att få tillbaks.

Tempot i tjänster och varors produktcykler snabbas upp kontinuerligt. Förändring är mer ett ledord än påtvingat måste, ett resultat av konkurrens och marknad. Konsekvensen blir en helt ny arbetsmarknad, något vi bara sett början på? Bemanning, har du hört ordet tidigare? Varför har denna anställningsform rönt framgång? Vi behöver inte grubbla över det, har ett ganska självklart svar när vi drar på oss arbetsgivarnas hatt.

Framtiden då, vad kan vi förvänta oss? Kjell Enhager har länge förespråkat Jag AB, ett tänkande om hur du kan… se http://www.kjellenhager.se

Ser vi en utveckling där fler och fler erbjuder arbetsgivarna Jag AB? Sälja specialisering, expertis som vilken annan tjänst som helst. Tror personligen att den utvecklingen är ganska trolig, vi behöver alla bli entreprenörer eller tänka entreprenörskap för att ha en plats på arbetsmarknaden.

Skall vi alla bli företagare? Mer eller mindre, vi kan också ingå i någon form av paraply. Dagens paraplyer är alla rekryterings/bemanningsföretag. Frågan är hur framtidens paraplyer ser ut, är det internet baserade nätverk eller rekommendationsförfaranden som sker lite mer likt dagens arbetsmarknad? Framtiden får utvisa, har dock en känsla av att det redan nu är dags att förbereda oss på vad som håller på att ske, hur lång tid vi pratar om är svårt att sia, men framtiden är här om 14 sekunder så börja redan nu!

Mvh

T1

Vi är alla connectade! Vad var och en av oss gör får effekter i världen säger Desmond. Jag kan bara hålla med. Skalar vi vidare på reaktionsmönstren så är det inget konstigt med det. Kramar du någon i välvilja spiller din energi över och transporteras vidare till nästa person som blir kramad. Slår du däremot någon på käften får personen ifråga svårt att föra din energi vidare, förutom i krig.

Våra energifält varierar utifrån det egna välbefinnande för stunden. Är det inte fantastiskt hur vissa människor uppnår större förändringar i oroshärdar bara genom fantastiska tal? Men är talandet det som är avgörandet? Kan det vara så att energin som förmedlas är det åhörarna känner? Att känna, smaka och lukta är de sinnen som påverkar oss mest, mer än det vi hör, ser och säger, fantastiskt, eller hur? Frågan blir då varför vi inte vågar lita mer på dessa sinnen? Om vår energi dvs. drivkraft styrs av känslor, smak och lukt varför använder vi inte dessa mer i beslutsprocessen?

Kanske vi inte haft anledning? Hur ser det då ut framöver? Är det så att vi just nu upplever tydliga hot som klimat/miljö, kriser och ohälsa som ifrågasätter hela vårt leverne? Är överlevnad vår närmsta framtid? Läste idag en artikel där Volvo personvagnars VD Stephen Odell kommenterade 2009 med att ”vi överlevde” och då menade han krisen - so far.

Vi är just nu inne i den fas då maktförskjutning sker vilket innebär att vår humansmartness sätts på prov. Nu är det bra att våga lita på känslor, smak och lukt för att överleva den globala konkurrensen. Vadå global konkurrens? Se http://video.nho.no/2010/01/fredrik-haren/ blir det tydligare? Hur blir vi då humansmartare? Återkommer till det, troligen i formen ”semen- arium för persona & tillväxt”.

Mvh

T1

Att våga ha fel är bättre än att inte tordas alls så här kommer 2010 års krönika redan nu.

Att beskriva vad vi har framför oss är ett grandiost uppdrag, vilka rörelser och mönster kommer vi att se resultatet av och framförallt, vilka törs vi förutsäga och vågar vi t.o.m. göra en timeline? Här kommer ett försök, nästa år vid den här tiden har vi facit.

Första kvartalet kommer inte mycket synas på ytan vilket kan upplevas som att inget händer. Kvartalet präglas av en makt och ansvarsförskjutning mellan individen och samhällssystemen som utvidgas och tydliggörs, ett skeende som vi inte ser så mycket av.

Andra kvartalet kommer begreppet ”tro” få ett vidare perspektiv, tro kommer att associeras med mycket mer än religion. Våga tro på något och att förmedla vad man tror på kommer att bli tydligt och det oavsett om man tror på sig själv, någon annan, religion eller idé om… En tro som tydligt kommer att ifrågasättas är om konsumtion är vägen till lycka. Västvärldens politiker kommer att argumentera mycket om konsumtionssamhället p.g.a. att västvärldens välfärd är uppbyggd på och runt konsumtion. Många argument kommer att handla om klimat smart konsumtion??? Vad nu det är?

Tredje kvartalet är avsatt för begrepp som ”humansmart” och ”credo moments”. Vi kommer få höra många prata om att ”balansera livet” i syfte att skapa förståelse om allas ansvar till överlevnad. Uttrycket att ”ge och ta” kommer ersättas med ”ge och få”. Tagande och girighet kommer att belysas än mer och merparten kommer att säga nej tack till företag, produkter och människor som lever efter fel devis.

Fjärdekvartalet är drivkrafternas kvartal, här kommer vi att se nya formationer organisera sig, get connected är devisen. Att träffas in real life blir värdefullt, live mötet kommer få en tydlig roll och dominera scenen i försök att uppnå förändring. Vi kommer tydligast att märka detta när alla pratar om ”nya värden”. Generellt för Sverige var att 2010 gick många företag i konkurs, det i sin tur gav plats för många nya idéer och kreativa lösningar som växt fram ur alla nya konstellationer.

2011 blir ett mycket spännande år, vi kallar det för ”förändringarnas år”

Mvh

T1

Med eller utan avtal?

Observationer från klimatmötet i Köpenhamn.

Fascinerande att världens politiker inte vågar gå utanför ramarna när det viktigaste mötet för framtidsmänniskan genomförs.

Slantar som talar.

Känslan är att hjärnorna utbytts mot bankvalv. Mötet handlar ytterst om existens och överlevnad men mötet går ut på att skriva ett avtal som reglerar vem som skall betala vem och hur mycket, det för att rädda klimatet?

Vad säger egentligen detta om våra politiker?

Tror politikerna själva att klimatproblematiken inte är lösbar? Är mötets syfte att stilla oss medmänniskor att ge dem ytterligare respit att få agera just politiker? Kan vi överhuvudtaget skylla på politikerna? Kanske vi som väljare är lika medskyldiga, vi har ju valt dessa människor att företräda oss.

Hur som haver, känslan är att hela klimatmötet är ett fiasko med eller utan avtal, varför?

Syftet sägs vara att rädda klimatet, varför ska vi det? Klimatet räddar människor att existera, följaktligen borde mötet handla om existentiella svar. Existentiella frågor och svar är svåra att mäta samt omöjligt att sätta pris på. Går det inte att prissätta blir det abstrakt. Är existentiella frågor och svar för abstrakt för våra politiker att hantera?

Slantar är ett resultat av vår existens, existentiella frågor och svar styr vårt agerande dag för dag. Är det dags att ersätta statsministern med filosofiministern?

Mvh

T1

Ekonomi får hjulen att rulla, frågan är vilka hjul vill vi ska rulla?

-

Tänk att människor som vårdar försäkringar har högre ekonomisk ersättning än människor som vårdar barn, gamla och sjuka.

-

Hur vi ser på ekonomi kan jämföras med hur vi får betalt.
-

Fundera i termer av när du betalar för något, väljer du ett beprövat koncept som du känner till eller…? Är det inte fantastiskt att vi får betalt för det vi gör men anledningen till att vi får betalt oftast beror på vad vi gjort. Det vi gjort borgar för att vi klarar av det vi skall göra. Men tänk om förutsättningarna förändrats sedan vi gjorde senast. En verklighet som blir verkligare för var dag. Hur ser då framtida marknader ut? Kommer dina önskemål att uppfyllas i realtid, en utopi? Kanske det, men fundera på…

-

Materiellt blir billigt och emotionellt får kosta mer.

Vad händer om allt som idag är billigt blir dyrt och vise versa? Blir det ekonomiska hjulet detsamma, innebär det att vi bara byter värderingar och perspektiv? I sådant fall, vilka konsekvenser får det samt vad skulle vi må bäst av? Intressanta frågeställningar som svindlar när vi börjar tänka efter och framförallt går det att leverera emotionellt i realtid?

-

Behövs överhuvudtaget produkten försäkring? Varför och vad beror det på blir genast följdfrågan? Svaren är fascinerande med ovan som utgångspunkt, hur ser dina svar ut?

-

Mest fascinerande av allt är att du initialt valde att finansiera själv (obetalda trevare) i syfte att få ett jobb eller något annat som intresserat dig. Vad som menas med det får vi fundera vidare på eller återkomma till ;)

Mvh

T1

Förenad materialism vs... mänsklig humanitet?

-

”Väst” världen vurmar för Kina och dess tillväxt. Den som satt sig in i de metoder Kina brukar i sin härskarroll mot Tibet kan inte låta bli att ifrågasätts varför vi vurmar för människor med dylika värderingar.

-

Hur utvecklingen fortskrider, med detta tillväxtland som en gigantisk maktfaktor oroar. Finns det risk för att krig skall blossa upp, är relationen mellan USA & Kina ett orosmoln? Beroendeställningen känns som räddaren i nöden just nu.

"... Living forward, but learning backwards ..."

Bilden av det perfekta livet, vilket en mångfald kineser m.fl. eftersträvar känns totalt baserad på materialism. Ur krisens spår - känslan är att denna bild präglar hela världen, vi ska tillbaks till dit vi var innan, hållbart???

-

Finns alternativ?

Denna lilla filmsnutt ger en alternativ bild av alternativet…

http://www.youtube.com/watch?v=TQmz6Rbpnu0

En god sammanfattning av en god människa!!!
-
Människor som arbetar med människors välfärd och välmående värderats idag ekonomiskt lägre än människor som arbetar med krig. Även det vi kallar för bygga ”välstånd” baseras ofta på materialism och belönas ekonomiskt.
-
Att fundera över alternativen till materialism ger positiva bilder…

Denna lilla videosnutt ger gott om exempel på alternativ utveckling.

Ekonomi får hjulen att rulla, frågan är vilka hjul vi vill ska rulla?
-
Ser vi nyktert på frågan är allt bara en värderingsfråga. Skulle du föredra att människor som vårdar barn får mer betalt än människor som vårdar försäkringar? Skall försäkringar överhuvudtaget behövas?
-
Intressanta frågor som beskriver hur vi ser på ekonomi, om allt som idag är billigt skulle bli dyrt och vise versa är det ekonomiska hjulet detsamma vi byter bara värderingar och perspektiv. Följdfrågan blir, vad skulle vi må bäst av?
-
Avskaffa försäkringar och upplev ett värdefullare… välstånd?

Mvh
T1

Vårt högkostnadsland pressar oss att bygga anorektiska system.

Effektivisering är troligen den vanligaste åtgärden vid kriser, i synnerhet vid ekonomiska kriser. Varför gör vi det och vilka effekter får det?

Varför frågan är kanske lätt att förstå, handlar det om överlevnad?

Varför det? Ställer du varför frågan många gånger blir det uppenbart att någon annan också vill överleva och garanterat kommer vilja utmana oss/mig/dig. Någon annan som gör det billigare, bättre, snabbare, effektivare, roligare, skönare, you name it – beställaren bestämmer.

Är vi inte nog effektiva kan vi inte täcka våra höga kostnader och kommer inte…??? (överleva)

Effektivisering?

Effekterna syns tydligt idag. Många bromsar istället för gasar eller slutar istället för startar. Exempelvis är det fler som tvingas sluta sina anställningar istället för starta. Ett annat fenomen är att företag inte vill växa, de företag som vill växa saknar riskkapital mm… Varför är det så och vad kan vi göra åt det?

Synonym till effektivisering är förenkling.

- Behöver vi förenkla vad vi vill vara?

- Behöver du göra saker du inte vill göra för att överleva?

- Har vi krånglat till våra liv så vi inte kan vara den vi vill vara?

Vi är överlevare och då vill (måste) vi konkurrera. Hur kan du förenkla för att bli bättre på att konkurrera?

Arbetslösheten ställer frågor som ger svar!

Som ett exempel kan man ställa frågan om arbetslöshet kan vara bra? Är det en ”krissituation” som innebär att vi effektiviserar/förenklar våra liv. Förenkla innebär ofta att vi värderar vad vi vill, vad vi behöver göra och hur vi behöver vara för att det ska bli som vi vill. Vi slutar med… och vi startar med…

Rusta för konkurrens, vi är alltid utsatta, frågan är om vi skall vänta tills det blir övertydligt, då kan det vara försent.

Inte tänker väll du vänta på att bli utkonkurrerad?

Börja med att sluta med… så att du kan starta med… redan nu!

Mvh

T1

Kan man bedöma välstånd i ost?

Vilken ost har du på ditt bord, föredrar du stora ostar i storpack av sorten som alla äter eller föredrar du delikatess ostar för just din smak? Valmöjligheterna ökar och variationerna på ost är oändliga, såväl i saluförande som smaker och förpackningar. I butikerna finner man svar, det intressanta är att storsäljaren fortfarande finns i lagom förpackningar med lagom mycket smak i lagom stora butiker, just det? HUSHÅLLSOST!

Med ost kan man dra paralleller som väcker många tankar.

Har du/vi/ni gnagt för länge på samma ost, är det bara kanterna kvar, håller osten på att ta slut, finns bara smulor kvar, smulor vilka även råttorna skyr? Kanske är det dags för en ny ost, behöver vi också en ny osthyvel, serveringsfat och inköpsrutin, osv…

Osten som måttstock på välstånd?

Själv gillar jag osthyveln som skär tjocka skivor i en smakrik ost, varför det? Osten i kombination med… är det som ger mervärdet. Sammanhanget när osten avnjuts är också betydelsefullt. Följaktligen är jag inte en volymkonsument eller, var det inte ”lagom” som ger storsäljare?

Balans istället för lagom!

Lagom, detta Svenska framgångsbegrepp med synonymer som medelmåttig är inte vad de flesta drömmer om, finns det ostar som ger avsevärt bättre välbefinnande än hushållsost? När välfärden blir bristvara börjar sökandet efter välbehag, sökande som bildar nya kombinationer och mönster. Varför tror du att variationen i osthyllan har ökat så påfallande.

Att våga pröva nytt och upptäcka nya kombinationer är ett angeläget faktum nu när nuvarande ost håller på att ta slut samt bli gammal och möglig. Bara genom att pröva uppstår möjligheter. Möjligheter som vi inte visste fanns och kanske är nyckeln till välfärd. En balansgång likt mycket annat i livet, som om t.ex. löner och skatter inte skulle vara balanserade skulle begreppet lagom vara mycket kaxigt.

Nu är det tillfälle att pröva en ny ost i kombination med något nytt. Varför inte tillåta alla stunder med ost bli till de bästa sammanhangen?

Tror jag gör en ostmacka!

T1

Har du mod att leva i kaos? Uppenbarligen!

Hur kan man veta det? Du kan ju läsa det här och det innebära att du valt att leva. Att leva är det avgörande valet för oss människor. Hur kan man då påstå att du valt att leva i kaos?

Kaos kan enklast översättas till oförutsägbart. Livet på människans nivå är oförutsägbar, det räcker med att du vaknar på morgon och har haft en oförutsägbar dröm för att ändra dina planer för dagen, den plan som redan från början INTE var garanterad att gå som planerat.

Det fina i att inte veta är kanske meningen med livet. Föreställ dig att du visste exakt hur ditt liv skulle gestaltas. Ett sådant liv skulle troligen sakna innebörd och mening. Intressant tanke, eller hur?

Vad händer om vi lossar lite på greppet, vågar du att släppa greppet?

Ändrar vi lite på hur vi brukar göra ändrar vi beteendet. Att stegvis släppa greppet innebär att begivenheter uppstår på ett ”nytt” sätt. Du kommer uppfatta att händelser kommer till dig istället för att du måste jaga dessa begivenheter. Vad som händer är att krafterna i kaoset börja verka för oss istället för mot oss. Kaoset kan komma till dig istället för emot dig.

När något kommer emot oss måste vi ofta värja oss, kommer det till oss hinner vi istället förbereda oss. Förberedelse är som ett förspel, en lustfylld känsla till vad som komma skall… om resan är målet…

Eftersom vi tänker i termer av troligt och rimligt kan vi lika väl låta det vara så. En färdig plan har för vana att bli på annat sätt, beviset för det får du om du reflekterar över hur ditt liv utvecklats till nu.

Finns det rim och reson i vår uppfattning kan livet bli mer lustfyllt. Att vara rädd för kaos när hela omgivningen rör sig i kaotiska (oförutsägbara) mönster känns inte befogat. Släpp greppet i kaoset och ”enjoy the ride”.

En så länge finns det bara ett val du inte kan välja bort! Vad det är kan du enkelt lista ut, förr eller senare når vi alla dit och ingen människa har kunnat berätta vad det innebär.

Mvh

T1

Ett skepp är tryggast när det ligger i hamn, men skepp är inte byggda för att ligga i hamn. 

-

Det finns många fina skepp byggda och de behöver någon som vill att de ska färdas (läs entreprenörer). Vad skall de frakta i framtiden? Finns det någon anledning till att de skall röra sig? Vad skall skeppen frakta och varför?

-

Hur ska vi få kaptenerna att kasta loss?

-

Idag skapas många fina slussar som saknar trafik (läs innovationsslussar). Med en fungerande kompetens- och kapitalförsörjning åt de som kör båtarna (läs företagen) kan vi få trafik i slussarna (läs praktiska resultat).

-

Skall vi nå kontinuitet och jobba med kompetens- och kapitalförsörjning måste vi finnas där innovatörerna/företagarna är. Kavla upp ärmarna och se deras behov och snabbt försöka lösa deras problem. En HandsOn-process krävs och borde vara högst prioriterat... annars står vi där med många skepp som ligger i hamn.

-

Det har under en väldigt lång tid saknats aktiv ägarstyrning. Nu måste vi ändra på detta. Nu händer det grejer i vår omvärld och vi har inte råd att bara fortsätta och titta på. Hallå! Är det någon hemma? Folk skrattar ju åt oss! Detta är ju inte ens någon "Rocket Science". Bara sunt förnuft och praktiskt arbete som bygger på empiri.

-

Det fina är att vi väljer själva, det finns flera vägar att gå, du väljer själv utifrån egna värderingar. Bara vi står upp för de val vi gör.

-

Mvh

PE/T1

I dag står nästan 70 procent av elproduktionen av kol, olja och gas. Om fyrtio år spås världens energibehov stigit från dagens 140 000 TWh till 170 000 TWh, en av anledningarna är befolkningsökningen. Andelen fossilt producerad elektricitet tros falla till 35 procent, men mängden fossil energi är densamma som nu. Hur ser framtidslösningarna ut? Kan vi svara på det? Vet vi hur morgondagen ser ut?

Bränsle eller mat…

Med dagens befolkningstillväxt spås hälften av jordens energiresurser behövas till att försörja jordens befolkning med mat. Konkurrensen om energitillgångarna blir ännu tuffare. Vem hinner först, vem blir vinnare i denna dragkamp?

Känns som en tuff utmaning, kristallkulan ger inte alla svar om framtiden, tänk allt vi inte vet om hur världen ser ut om fyrtio år. Vilka överraskningar bör vi ha med i kalkylerna och hur skall vi agera i ovan scenario?

Ovan är inte helt enkelt att ta in och/eller förstå. Många försöker förutspå vad som komma skall och förklara vägen med hjälp av ”nya” kartor. Kan ett nytt sätt att se på situationen vara vad som behövs? Kan ledarskapet agera med andra metoder?

Att veta och trots allt inte göra, kan likställas med att inte veta. Eller, att inte veta och göra det oförutsägbara kan leda till... vetskap om… +++.

Mvh

T1

Krisen har kostat, inte bara offentliga medel. Känner med alla människor som ofrivilligt hamnat i oönskade situationer. För vissa har det kanske varit det bästa som hänt, andra har fått tuffare livsvillkor som kan ge förkrossande mentala konsekvenser.

Börsen har rusat i år och signaler om vändning syns i media med jämna mellanrum. Frågan är, hur står det egentligen till med Sverige och vad kommer ut av krisen eller vad kan ta oss ur den?

Svåra frågor att ge ett entydigt svar på, gemensamt för alla tre är att ingen vet. Företagen och politiker söker med ljus och lykta efter nycklarna. Personliga känslan är, det är alldeles för tidigt att ropa hej. Varför? Kan bara konstatera att magkänslan inte är rätt. Slutsatser är dragna, efter att ha lyssnat på flertalet och fört dialog med några av Sveriges ledande ledare inom politik, näringsliv, riskkapitalister, utvecklingsarbetare och andra vildhjärnor. Samtidigt ökar konkurser i basnäringar, vilka hållit ut längre än väntat samt att arbetslösheten fortsätter att öka.

Paradox?

En gemensam nämnare som entydigt kan urskiljas i allas budskap om hur vi skall komma vidare är, kapitalförsörjning!!!

Ett citat utryckt ur en dialog.

”Ja, då återstår bara en liten men viktig detalj. Det är att ordna kapitalförsörjningen. Detta är särskilt knepigt i tidiga skeden, finns det kapital tillgängligt för de individer och företag som har viljan och drivkraften att köra? Nej, se där har vi en liten brist.”

Kapitalet kan komma från många håll, besvärligast är att kapitalet från oss konsumenter tryter som följdeffekt av krissituationen.

Viktigast och svårast är att näringsliv och politiken vill att vi fortsätter, eller ökar vår konsumtion samtidigt som ”äkta” förespråkare om rättvisa, miljö och global livssyn inte ser konsumtion som räddaren i nöden.

Vilken sida står du på?

Är du beredd att sänka din inkomst och konsumera mindre eller är du den som vill anstränga dig lite extra och bidra till dina medmänniskors framtid?

Finns det en paradox i ovan situation?

Idéer och lösningar på ovan situation finns, delger ytterligare ett citat utryckt ur en dialog som sprider en positiv känsla.

”Ja, man kan inte låta bli att le lite då och då, när man ser budskapet som trumpetas ut via massmedia. Det finns dock all anledning till att låta hoppet leva ännu en tid. Det hela är nämligen lätt att fixa. Vi får se när polletten trillar ner. Då kommer det att hända positiva saker och det kommer att gå ganska fort.”

Mitt tips är att börja fundera över välstånd och välfärd. Vad är skillnaden och vad är viktigt för dig?

Ber om ursäkt för att inte ha konkretiserat på detaljnivå, då hade denna observation blivit hur lång som helst och du hade storknat av all text. Resten får vi reflektera över när vi träffas nästa gång J

Mvh

T1

Aftonbaldet skrev…

"Kan vara fel val"

– Det är mycket möjligt att säga att detta här är fel val, men han har gjort mer än nog för att uppfylla Nobels testamente, sa Thorbjørn Jagland.

En anledning till att Barack Obama nu vinner priset kan dels vara hans ansträngningar att närma sig den muslimska världen. Obama sa i ett tal i Kairo, Egypten, att han sökte "en nystart mellan USA och världens muslimer."

DN skrev…

Jagland möttes av en del skeptiska frågor. Obama har knappast åstadkommit något konkret ännu, riskerar inte kommittén att anklagas för att vara politisk? Hur ska man se på det faktum att USA för ett krig i Afghanistan?

Krig?

Vem vill utsätta sig för smärta, svält eller i värsta fall döden? Finns det någon som egentligen vill utsätta sig för krig? Tydligen! Krigen är och har varit många i vår värld. Ytterligare ett perspektiv som är värt att fundera över. Är alla krig ett bevis på trons kraft. Tänk vad vi skulle kunna göra med den kraft och energi som finns i krig. Tänk att få omvandla krigandet till en positiv energi istället. Vad skulle den energin kunna användas till? Tror tillräckligt många att vi skulle få ut mer av krigsenergin på ett förnuftigare sätt skulle världen troligen se ännu bättre ut.

Vid en närmare titt på vår egen situation upptäcker de flesta av oss att vi för små krig i vårt dagliga liv. Det kan vara på arbetet, med någon granne eller än värre, med våra egna barn. Alla krig har börjat i det lilla och långtifrån alla krig får så tråkiga konsekvenser som smärta, svält och död. Gemensamt för alla krig är att någon eller några med olika tro tvistar om vad som är rätt eller fel. Vad som är rätt eller fel har ändrats med tiden och kommer att ändrats igen, kan vi tillsammans göra någonting åt det?

T1

Citat:

”Innovation leder till tillväxt som leder till välstånd. Därför ska Sverige bli världens bästa miljö för innovationer.”

En slogan som används och anses lika viktig i alla länder som vill uppnå tillväxt och välstånd. Frågan blir då, finns det något land som INTE vill se tillväxt och välstånd?

Dilemmat för ovanstående påstående är att jordens befolkning konsumerar mer än befintliga resurser. Lösningen för tillväxt som skall leda till välstånd när jordens resurser tagit slut är förnyad produktion och konsumtion? Innovationer skall lösa paradoxen men vad är innovation? Innovation betyder förnyelse. Är välstånd förnyelse? Har vi bilden av välstånd klar, är vägen tydlig?

Hur och vad skall ge tillväxt, vem skall värdera vad som är välstånd?

Ofta följs ovan citat med önskemålet om ”grön omställning” med syfte att finna innovationer som ger tillbaks resurser till jorden, resurser som tagit jorden oändlig tid att skapa.

Bilden börjar klarna, vad är det som bör ske, är det konsumtions- beteende som måste förändras? Varför konsumerar vi och vad konsumerar vi? Vid granskning av konsumtion, blir det föga förvånande resultatet att konsumtion tillfredställer olika behov.

Är konsumtion av resurser som ger tillbaks lösningen?

Svaren finns men då måste du söka vidare…

En som har sökt!

Mvh

T1

Existerar tillväxtpucklar? Ger fenomenet naturlig tröghet?

Visst finns det tröghet som kan te sig naturlig, i praktiken är graden av ökad komplexitet troligen en bättre beskrivning. Tillväxtpucklar är identifierbara och återkommande vid studier av företagande. Komplexiteten vid tillväxt genererar tröghet utifrån antalet skärningspunkter / noder vilka i ett företag ofta likställs med antalet anställda.

-

Den framsynte kan förkovra och förbereda sig i god tid. Ofta förblir tillväxt den drivkraft som ger näring och livskraft i företag. Med kunskap om utvecklingen finns möjlighet till förenkling vid progress. Nedan följer några observationer som belyser kända tröghetsfaktorer vid tillväxt. Pucklarna indelas i ”kritiska” faser om antal anställda.

-

Kritisk fas 1
6-8 Anställda

Tröghetsfaktorer:
Expansion – Investeringsmöjligheter – Entreprenörerna tröttnar/splittras.

-

Kritisk fas 2
20-25 Anställda

Tröghetsfaktorer:
Rollfördelning /Personalhantering – Flöden – Marknadskrav – Eget fokus.

-

Kritisk fas 3
Ca 100 Anställda

Tröghetsfaktorer:
Strukturell resursfördelning – Hierarkier – Marknadsfokus.

-

Kritisk fas 4
Ca 1.000 Anställda

Tröghetsfaktorer:
Mättnad – Fusionsarbete – Yviga satsningar – Åverkan i kärnverksamhet – Uppföljning.

-

Kritisk fas 5
Ca 3.000 Anställda

Tröghetsfaktorer:
Internationalisering – Anonymitet.

-

Kritisk fas 6
Ca 10.000 Anställda

Tröghetsfaktorer:
Marknadsförändringar – Omställningshastighet.

-

5 F:en
Förträffliga Förberedelser Förhindrar Förfärliga Floppar.

Mvh
T1

Läste i lokaltidningen en artikel om kommunalrådet som önskade att det fanns mer tid. Syftet med mer tid var att hinna med allt hon önskade hinna med. Hur tänker och arbetar man då? Är önskemålet en god tanke eller indikerar det att vi lagt väldigt lite tid på att förstå begreppet - hur kan vi se på och använda tiden i vårt arbete, privatliv och livscykel?

-

Tid är ett fundamentalt begrepp i vår tillvaro som är svårt att definiera, och frågan om dess natur är något som har engagerat vetenskapsmän och filosofer i alla tider. (sök på tid www.wikipedia.se)

Min idé är inte att reda ut vad tid är, istället tänkte jag försöka berätta om upptäckter kring ämnet tid i form av tidseffekter efter 14 års medveten spaning.

-

Nedan teori är inte vetenskapligt beprövade dock har mönstret kontinuerligt återupprepats, så även vid efterrekonstruktion vid icke medvetet användande av teorin.

-

Teori:

Livscykeln är indelad i fyra återkommande avgränsade perioder. Perioderna kan liknas vid processer som uppstår oavsett du (agerar) reagerar eller inte. Periodernas livskraft avgränsas i kvartil.

-

Vad menas med ovan?

Oberoende av våra individuella beslut är jorden eller omvärlden alltid i rörelse. Hur du väljer att positionera dig avgör i vilka rörelser du involveras. Allt vi gör sker reaktivt, vi reagerar i en omvärld som styr våra möjligheter att agera oavsett om vi vill utveckla eller avveckla ett händelseförlopp. Väljer vi att avstå reagerar omvärlden åt oss och något händer utan vår närvaro eller engagemang.

-

Varför blir det så här?

Varje gång du medvetet (agerar) reagerar startas en process. Reaktionen har ett syfte att leda någonstans, utveckla en ambition.

-

Första processen (startprocessen) drivs av initiativ och är i själva verket flertalet processer som startas med kurs mot (målet) ambitionen. Initiativet utvecklas och är den första fjärdedelen av ambitionsnivåns livscykel. Här är vi engagerade.

-

Nästa fjärdedel i livscykeln är att hantera startade processer (hanteringsprocessen). Startprocessen övergår till hanteringsprocessen när du får oväntade effekter i retur på startade processer som t.ex. när andra individer aktivt bidrar till att utveckla ambitionen. Här är vi tillgängliga.

-

Tredje steget i livscykeln är förvaltningsprocessen. Höjdpunkten nås under denna process vilken även den är en fjärdedel av tidseffekten d.v.s. ett kvartil. I denna process uppnås (syftet) ambitionen. Här skördas vi frukterna. Förvaltningsprocessen upphör när frukterna blir färre och färre.

-

När toppen är nådd startar utfasningsprocessen. Från toppen går det utför, ingenting varar för evigt, det som aktiverats behöver aktivitet att avsluta (utfasningsprocessen). Även denna process är en fjärdedel, d.v.s. ett kvartil. Utfasning är relativt bekymmersfritt när parallella cykler löper omlott. Här är vi utslagna eller på väg.

-

Har vi fyra parallella cykler som var och en är inriktad mot ett eget och nästa (mål) ambitionsnivå stannar inte utvecklingen. En parallell cykel startas när första processen övergår i hanteringsprocess osv. När fyra pågående processer startas kvartalsvis bevaras utvecklingskurvan.

-

Efter att ha upplevt ovan teori kommer insikten om vad som är väsentligt. Vad behövs göras respektive vad går att avstå från? Tillit och förtroende för omvärldsfaktorer som komplexitet och kaotiska mönster samt självorganisering ger nya valmöjligheter. Valmöjligheter vilka frigör (tid) då omvärldens vilja till synergieffekter är tydliga, vårt ursprung och instinktiva handlandande är uppenbart likartat.

-

Har personligen använt tilliten i utvecklandet av 5 företag samt i otaliga privata situationer, alla med gemensamma syftet att uppnå harmoni och/eller tillfredställelse. STORT som ”litet” eller LITET som ”stort” är träning att se vad som är vad. Gemensamt i min värld är att allt tolkas som episoder/perioder vilka givit utveckling och upplevelser med mindre resurser/ansträngning.

-

Träffas vi skall jag ge konkreta exempel på tidseffekter (timelines), både planerade samt i efterhand identifierade. Ta ut riktningen och positionera dig för ett tidevarv!

-

Ett sätt att se på det som sker, hur ser du på din positionering?

-

T1

Är det en ny industriepok som skapas just nu? Ur en betraktares ögon ser det ut så.

-

Fundamentala pusselbitar formas om för att passa in i varandra. Varumärken som tidigare arbetat på varsitt håll levererar nu ett gemensamt budskap. Syfte är att finna vilken riktning och framförallt i vilken fart vindarna blåser. Beteendet, vilket syns, vill frambringa samförstånd i nya konstellationer, drivkraften är den nya industrin, TRELEKO.

-

TRELEKO industrin är en sammansatt förkortning av transport, el och ekologi. Transport står för fordonsindustri. EL står för energi industrin och ekologi står för politik industrin. Politiken får i det här sammanhanget representera dig och mig, människor som lever, överlever och andas ekologi.

Nu förstår du säkert innebörden av TRELEKO. En ny sektor som skall fokusera på våra framtida transportlösningar.

-

En spännande och trevande utvecklingsframfart har grott under en längre tid och börjar nu titta upp ur myllan. Den som söker finner några frågeställningar som härstammar ur samtliga varumärkens gamla industri. Tydligaste frågeställningen är, vem har förmågan att se det vi inte vet, eller hur hanteras det framåt? Det dyker nästan alltid upp något oväntat, en ny konstellation eller innovation.

-

En annan frågeställning är kommersialiseringen. Marknaden är redo, hur långt har industrin kommit? TRELEKO industri kommer blomma ut för fullt så fort produkter lanseras, det märks på det stora intresset från alla håll. Vad är då den springande punkten som kommer frigöra alla krafter och energier. Den finns! frågan är vart, många letar, vem hinner först?

-

Är den springande punkten politikska modellen för skattinkomster? Är det fordonsindustrins tidigare investeringar och affärsmodeller eller är det energi infrastrukturen? Hur ser aktörernas framtida intäktslösningarna ut?

-

Frågeställningarna ovan samt övriga frågor bidrar till att tänka om, tänka nytt. Personligen tror jag det behövs tänkas vinn-vinn eller ge och få.

-

Vi som nyfiket observerar och vill komma framåt kanske kan vidga perspektiven!

-

T1